Anton, del 2
Vem är jag att klaga??
Utan dina andetag
Musik kan inspirera, musik kan irritera, musik kan beröra. Musik kan vara dålig och musik kan vara bra. Det är upp till lyssnaren. Men den finns överallt runt omkring oss och jag tror inte att vi skulle klara oss utan den.
Jag ska alltså filosofera om musik. En del undrar kanske vad rubriken har med detta att göra, men det återkommer jag till senare.
Varför gillar man en låt?
Som många redan vet är jag en citatnörd, så ofta kan det räcka med en liten textrad för att jag ska älska en låt. Musik kan vara poesi: "Du betyder allt för mej, jag är ingenting för dej. Kärlek är som nikotin, kärlek är som nikotin." (Magnus Carlson från Weeping Willows) Men det kan lika gärna vara så mycket annat som gör en låt bra. Som Neil Youngs underbara malande på gitarren i "Like a hurricane", det monotona trummandet i Sisters of Mercys "Lucretia my reflection" eller bara paranoia i det utflippade slutet av Nine Inch Nails låt "Burn". Kanske när Håkan går lös på munspelet i Small Town Pimps låt "Pimplyfied".
Det kan behövas så lite för att man ska älska en låt. Och det är personligt. Har du tänkt på varför du älskar en viss låt?
Musik och minnen
En anledning till att man älskar en låt är att man förknippar en låt med ett minne. Alla har vi "våra" låtar. Jag till exempel har tidigare aldrig riktigt lyssnat på techno. Men så var det den där midsommarnatten då allt förändrades.
Det var för några år sedan då jag och några kompisar firade midsommar i en av kompisarnas stuga i Solumshamn. Huset hade varit fullt med folk hela natten, men de flesta hade försvunnit nu. Midsommarafton hade övergått till midsommardag och klockan var kanske 4 på morgonen. Solen log mot oss igen och vi höll till på verandan där vi drack och dansade.
Bara 20 meter nedanför oss sträckte sig det oändliga havet som ruvar på så många hemligheter. Högtalarna var vända ut mot detta svarta hav och luften var så klar så att man kunde se till Finland. På full volym spelades Darude med låten "Sandstorm". Man kunde inte känna sig annat än fri och njuta av midsommarnatten. Jag hade kunnat flyga upp i luften upp i himlen och sväva bland trädtopparna. Det var en midsommarnattsfylla, en midsommarnattsdröm. Och trots att jag har försökt har den känslan aldrig kunnat återupplevas.
Musik på förfesten
Alla vill vi ju spela just sin favoritlåt och sin favoritartist på förfesten. En del vill ha musik att dansa till, en del vill ha musik att sjunga till. Någon vill spela Metallica, medan en annan vill sjunga med i Gyllene tider och en tredje vill höra Lundell. Och så har vi festdeltagaren som ockuperar cd-spelaren och vill spela allt, vilket gör att de andra bara får höra tio sekunder av varje låt. Sedan har vi killen som vill spela den svåra musiken, Musik som Magnus Uggla skulle säga "är bra tills den fått publik". Musik som så fort den har blivit kommersiell inte längre är bra. Till sist har vi den vi älskar att hata. Mannen med gitarren. Då vi alla sjunger med i de få ord vi kan.
Rubriken var det ja ...
Jag lovade ju att förklara rubriken. När man ska opereras som ju jag ska göra, blir man liggandes i en respirator på intensivvårdsavdelningen några dagar. Under mitt besök där fick jag ett formulär att fylla i om mig själv, bland annat om vad jag gillar för musik. Det kan vara lite svårt eftersom jag gillar så mycket olika och är en humörlyssnare. Men jag har nu hittat den perfekta låten för ett uppvaknande:
"Jag kan inte ens gå utan din luft i mina lungor. Jag kan inte ens stå när du inte ser på och genomskinligt grå blir jag utan dina andetag." (Kent)
Anton , Sundsvall den 30 maj 2007
// One Love